2005 satte jag ihop en egen grupp. Jag hade skrivit en viss slags låtar sedan slutet av 80-talet, utan planer på att egentligen framföra dem. De passade inte in i de sammanhang där jag spelade, och var inte precis inom någon tydlig genre. Men någon gång efter att vi slutat spela mycket med Alwa, och jag sökte efter något annat sätt att spela i grupp, så fick jag lust att prova de låtarna i en jazzsättning, även om det inte var vad som brukar betecknas som jazzlåtar. Det var då nytt för mig att vara gruppledare och ta alla beslut om hur vi skulle spela låtarna. Det första och viktigaste var att tänka ut vilka musiker jag ville få med i gruppen, vilket tog flera år faktiskt. Bilderna ovan och nedan är från en spelning på Mejeriets jazzbrunch 2006 (foto av Orion Righard). Johan Ohlsson, piano, Mats Ingvarsson, bas och Peter Nilsson, trummor.

Så småningom började vi planera för en fullängdscd. Det blev "The Silent Room" som kom ut på för ändamålet skapad label med namnet Hulema. Peter Nilsson hade vid det laget lämnat gruppen och ersatts av Bo Håkanson på trummor. På skivan medverkar också Svante Lodén och Anna Elwing på sång. Båda hade jag arbetat mycket med i Agurk Players respektive Alwa. Extra musiker på några låtar var Krister Jonsson, gitarr och Filip Runesson, stråkar. Vi spelade in skivan på Palaestra i Lund, där jag hade haft ett övningsrum i några år. De vackra lokalerna och ett gammalt Steinway-piano inspirerade till flera av låtarna på denna och de senare skivorna.

"Torbjörn Righard har hittat en ton i saxofonen, en ton som förs vidare från låt till låt. Det är en ödslig ton, en melodisk ton, som sedan tas upp av andra instrument.
Jag fastnar för det musikaliska i skivan, tonspråket, sättet att spela en tydlig melodi och föra den framåt." (Lennart Götesson i Dalademokraten 2017-11-15)  

Från rep inför inspelningen av Leaving Elm Street 2014. Foto: Orion Righard

Vår tredje skiva är gjord av samma team som de två första. Vi spelade in på Tambourine i Malmö, vilket var ett fint återseende i lokalen där Agurk Players år 1992 spelade in sin första, och enda, fullängdscd. Omslaget gjorde Oskar Ponnert igen, denna gång utifrån ett eget foto. Lite om låtarna:

 The Ladder
Det här är en låt som jag skrev för 25 år sedan, och som funnits med i repertoaren sedan dess. Titeln anspelar på baslinjen, som klättrar uppåt stegvis. Det dröjde länge innan jag kom på hur jag ville improvisera till den, på ett sätt som bryter av mot den lugna diatoniska melodin.
 
Dream Thing
Som namnet antyder är låten drömd. Det är en av de melodier som dykt upp under natten och som jag kommit ihåg när jag vaknat. Tycker att det finns en koppling till känslan i de tecknade filmerna från Studio Ghibli, som jag ville förstärka med slagverken.
 
Ubatuba
Temat dök upp i huvudet när jag åkte ner för de slingriga vägarna till byn Ubatuba i södra Brasilien. Låten har funnits med länge, och inför den här inspelningen gjorde vi om den. Sänkte tempot, bytte några ackord och lade till en ny del som Mats skrev.
 
Prince
En låt som bygger löst på jazzvalsen Someday my prince will come. Det blir många tonala centrum i min version, för jag gillar verkligen att flytta durtreklanger i stora terser.
 
Young
En kollega visade en Neil Young-låt där en melodi flyttas stegvis uppåt, mot en upprepad ackordstruktur. Det triggade uppkomsten av denna, och titeln fick bli Young.
 
Down
Detta var från början en låt för bara piano, men i skivversionen blev det ett tema på saxofon ändå. Med ett långt vackert pianosolo av Johan. Melodin börjar högt och faller nedåt som av gravitation, det var det som gav namnet.
 
Forest
Tycker att känslan är som en tät, fuktig skog, därav namnet. Temat började surra i skallen under en tältnatt i Marocko.
 
Ash Tree
Den här låten har vi haft med nästan lika länge som Ladder. Den är tillägnad en underbar gammal ask som var ett favoritklätterträd när vi var små.
 
Touch the Music
Jag började nynna på en melodi som hade en obestämd taktart. Kom på att jag inte ville styra den utan bara följa dess egen logik och se vad som händer. Intressant att försöka vara trogen till en specifik aspekt, melodiken, och bara den.
 
Dream thing (remix)
Alla de andra låtarna är mixade av Magnus Nörrenberg, men här är en alternativ version som Mats mixat, och ändrat stuket på helt.